17/12 1932—22/9 2020
Han satte sin prägel på två friidrottsklubbar, Heleneholms IF och IK Finish.
Arne Andersson är en av de båda klubbarnas främsta ledare genom tiderna.
Och inte bara deras utan en av skånsk friidrotts mest betydelsefulla.
Det var hans arbete som la grunden till framgångsrika perioder för de båda
klubbarna. Arne hade formats av den ideologi som han ärvt av Heleneholms
starke ledare Sigge Bennhagen. Likheten med Finishs motsvarighet, Ive Larsson,
är påfallande.
Alla skulle få plats, alla skulle bli sedda.
Arne övertalades att bli ordförande i Heleneholm 1961 på grund av att ingen
annan ville. När han i början av 1990-talet, efter några års bortovaro från
ledararbetet, blev ordförande i IK Finish var förhållandena de samma: Ingen
annan var villig och hade kapacitet att ta den svåra uppgiften.
När Arne åtog sig något så var insatsen hundraprocentig. Precis som i
Heleneholm insåg han att en stor bred ungdomsverksamhet var grunden för att
lyckas. Han insåg också att för att utvecklas måste Vellinge få allvädersbanor.
Kommunens starke man Göran Holm ställde krav: ”Visa att ni har en bred
verksamhet och detta under lång tid.”
Detta sporrade Arne och jag vet att han var extra stolt, när idrottsplatsen fick
sina nya, röda banor. Finish hade visat att klubben var att lita på.
När Arne 1995 erhöll Skånes Friidrottsförbunds Ledarpokal, den förnämsta
utmärkelse en skånsk idrottsledare kan få, var motiveringen att han vid sitt
inträde som ordförande gett inspiration och nytt liv till två vid tillfället ”trötta”
föreningar.
Bättre kan Arne Andersson ledargärning knappast sammanfattas.
Jag tror att han var extra stolt över att dottern Carina och svärsonen Paul
(Madsen) bidragit till att Finish varit en av svensk friidrotts främsta klubbar i att
fostra talanger. Och att barnbarnet Jenny nu är en av Finishs ungdomstränare
och att hans barnbarnsbarn ingår i Jennys grupp.
Att föra hans ledargärning vidare är det bästa sättet att hedra hans minne.
Arne hade en önskan att Finish skulle återgå till sin gul/gröna dräkt, att återfå
sin identitet. Styrelsen har beslutat att så skall ske.
Arne fick tyvärr inte uppleva detta.
Men det är också ett sätt att hedra hans minne.

Magnus Månsson